Utvandringen till den kristna Abessinien

I ett försök att mildra muslimernas lidande rådde profeten en grupp att lämna Makka och immigrera till Abessinien (Etiopien). Profeten berättade för dem att härskaren där var en rättvis man och att han kunde beskydda muslimerna en tid. När Quraysh fick höra talas om muslimernas planer att utvandra blev de rädda att Islam skulle kunna utveckla ett maktcentra i Abessinien. De beslöt att skicka en konvoj med fina och dyrbara gåvor till Abessiniens kung. På det sättet trodde de att de skulle kunna begära att de "Oerfarna och dumma" immigranterna utlämnades till Quraysh.

Kungen accepterade inte förslaget utan vidare. Han ville först träffa flyktingarna och höra vad de hade att säga. "Vilken är er nya religion?" frågade kungen. Ja'far bin Abi Talib svarade: "Innan vi blev muslimer levde vi i okunnighet, vi dyrkade avgudabilder och åt kött från döda djur. Vi levde i synd. Vi förnekade vår släkt och våra vänner. Vi behandlade våra grannar dåligt. De bland oss som var starka tog allt från de som var svaga. Vår situation var så omänsklig och beklagansvärd att Gud sände oss profeten som redan var känd för sin fromhet och goda moral. Profeten sa till oss att vi skulle bara dyrka Gud, inte avguda bilder gjorda av trä eller sten. han talade för oss att alltid vara hederliga med hänsyn till släkt och vänner. Han lärde oss respektera livet och levande varelser. Han förbjöd otukt och falskt eller fåfängligt tal. Han förbjöd förnekandet av sådant som tillhörde de föräldralösa. Vi kom att tro på profetens lära. Vi erkände honom som gudomlig gestalt och följde de anvisningar han gav. Men vår stamledare motsatte sig att vi följde profeten och Islam. När vi vägrade att lämna Islam gjorde de livet omöjligt för oss där hemma. Vi utsattes för terror i olika former och när vi ändå vägrade att återgå till deras syndfulla religion ökade terrorn. Vi blev så förtryckta att vi till sist var tvungna att lämna våra hem. Nu söker vi skydd i ert land. Vi hoppas att vi här ska få leva i fred och säkerhet."

Då frågade kungen: "minns ni något av de uppenbarelser er profet fick?" Ja'far svarade att han kom ihåg och kungen bad honom att berätta något. Ja'far berättade historien om Maria. Han läste utantill:

Och berätta Marias (historia som den nämns) i Boken, när hon drog sig bort från sitt folk till en östlig plats, och avskärmade sig från dem. Då sände Vi Vår ängel till henne och han visade sig för henne i form av en välproportionerad människa. Han sade: Jag söker beskydd hos den Nåderike (Guden) för dig om du sannerligen fruktar (Honom.)
(Ängeln) sade: Jag är bara din Herres budbärare, på det att jag matte ge dig (glädjebudskap om) en rättfärdig son. Hon sade: Hur kan jag få en son när varken någon man har rört mig eller jag har varit okysk? (Ängeln) sade: Sålunda (skall det vara.) Men Herren säger: Det är lätt för Mig, och (Vi skall göra så) att Vi gör honom till ett Tecken för människor, och en barmhärtighet från Oss, och det är något bestämt.

Så hon blev havande (med en son) och (havande med honom) drog hon sig tillbaka till en avlägsen plats.

Och barnafödandets smärtor drev henne till stammen av ett palmträd. Hon sade: O om jag ändå hade dött före detta och hade blivit något helt bortglömt.

Sedan kallade (ängeln) till henne från (en plats) nedanför henne (och sade) Sörj icke Din Herre har placerat en bäck nedanför dig, och skaka palmträdets stam emot dig det kommer att fälla färska, mogna dadlar över dig, så ät och drick och svalka (ditt) öga. Och om du ser någon man, säg: Jag har svurit en fasta till den Nåderike (Guden,) därför vill jag icke tala till någon mänsklig varelse denna dag. Sedan förde hon ridande barnet till sittfolk. De sade: O Maria, du har förvisso gjort något förfärligt!

O Arons syster, din fader var icke en lastbar man, icke heller var din moder en okysk kvinna!

Därefter pekade hon på barnet. -De sade: Hur kan vi tala till en som är ett barn i vaggan? (Jesus) sade: Jag är en av Allahs tjänare Han har givit mig Boken, och har gjort mig till Profet, och Han har gjort mig välsignad val helst jag än må vara, och har pålagt mig Bön och allmosegivande så länge jag lever, och (Han har gjort mig) plikttrogen mot min moder och har icke gjort mig uppstudsig (och) oförskämd, och frid var med mig den dag jag föddes och frid (kommer att vara med mig) den dag jag skall dö och den dag jag skall uppresas till livet (igen.)

När Abessiniens kung hade hört berättelsen utropade han: "Vid Gud!" Islams lära och den från Jesus är av samma ursprung." Så vände han sig till Quraysh representanter och sa till dem att han vägrade fullfölja deras begäran. Han ordnade i stället så att Quraysh gåvor sändes tillbaka till dem.